Ur askan in i elden

Published onsdag, maj 25 by gummo | E-mail this post

Förra veckan fick jag det bästa beviset på hur bra det är med individuell lönesättning. Två gamla arbetskamrater från psyket hade tydligen insett att landstinget inte är de som lättar på plånboken i första taget. Lönespelet är patetiskt litet, på en hel avdelning ska personalen dela på en femhundring, chefen har total makt över hur smulorna ska fördelas.
Vad gör man efter denna insikt? Inte som mina arbetskamrater i alla fall...

De tömmer spargrisen och köper in sig för 10 000 kr var i ett företag som enligt egen utsago "kommer bli marknadsledande" samt att de har "revolutionerat marknaden" med sitt nya koncept. Det enda de behöver göra för att dra in kulor är att värva fler representanter åt företaget. Pyramidspel - lönespel, ur askan in i elden.

Det är tragiskt, men jag märker att missnöjet som finns bland sjukvårdspersonalen ganska ofta slirar åt höger. Att folk är ur-less på sossarna är helt i sin ordning, det tragiska ligger i att man ser de borgliga som lösningen, eller i extremfallen; bondfångar entreprenörerna. (Att folk investerar i galenskap ska främst ses som ett desperat försök att kompensera en usel lön, inte enbart som dumhet.)

Samtidigt är det kanske lika bra att folk har låg lön, de köper ju bara skräp, Gävle är en grymt uniformerad stad, tiger, j lindberg och poco loco över allt. Så oavsett vilken lönekamp man väljer följer det samma mönster.
Höger; Mindre skatt, mer pengar = fler tigertröjor.
Extraknäcks; Extra inkomst, mer pengar = fler tigertröjor.
Vänster; Höjda löner, mer bidrag, mer pengar = fler tigertröjor.

Nej, mer pengar är inte speciellt radikalt. Mindre jobb och större inflytande över sitt arbete skulle nog utmana mer.

Så är det när man lever i City of satan, i Gävle är reifikationen så total att det knappt går att umgås utan rätt prylar. Den uppmärksamme vet att turbonegro har en låt med samma titel. Det ursprungliga namnet till låten som handlar oslos 1000 års jubileum var "oslo, jag elsker dig (din gamla hora)". Så Gävle är väl inte ensamt om att vara en förbannad plats.

"Oh let me tell you about a city known as SatanCity,
City of Satan
Where all the people look so good you gotta hate them
City, City of Satan"

Än mer illa blir det när attityderna letar in sig i vården, hela omvårdnaden reduceras till ett utbyte av recept och piller. Egenvård i all ära, men när psykiatrin enbart fungerar som en Zoloft-basar och primärvården bara är en Alvedon hallick så bedriver vi de facto ingen vård längre. Bland personalen finns en övertro på piller mot alla problem, det hela handlar som vanligt om pengar. Köpa sig frisk, köpa sig rätt social outfit, köpa sig kvalitet.. in the ciy of satan.

"You dont really wanna go there
You dont really wanna make it, go home
Put your make up on, make your hair real pretty
And meet me tonight down in Satan's city"

Nu är det lönehelg, spargrisen töms och på de discon som inte hunnit brinna upp möter jag jobbarkompisarna och diskuterar nudie jeans och zinacef. Vi svär över låg lön och dyra drinkar.

"But when you feel it and your blood runs hot
You gotta keep on rockin, give it what you got
In the City, City of Satan
City, City of Satan"